Kvinna i norsk julkofta med snöflingor och vit pälsmössa i träklädd stuga

Detta visste du inte om julen

Alla vet vad julen är, och vad julen innebär både i form av jultomten, umgås med nära och kära osv. Detta pratas det mycket om, men här tänkte jag ta upp lite roliga fakta och annat som jag tror att du INTE visste om julen och julens olika traditioner världen över.

Gammal julmat gör många sjuka

Som en tradition äter vi väldigt mycket mat under julen, mer än vi ofta är vana vid och även annan mat än vi är vana vid. Detta innebär inte helt oväntat lite komplikationer i form av sjukdomar då man plockar fram gammal julmat dag efter dag under hela julen. Det uppskattas att över 400.000 personer blir sjuka varje år på grund av just gammal julmat som legat och blivit dålig.

Knepet för att slippa hamna i statistiken är enkelt: ta hand om resterna i tid och frys in det du inte hinner äta upp inom någon dag eller två. Då räcker julmaten längre och du får dessutom mer för pengarna.

Festliga jultröjor som lyfter julstämningen

  1. 1Retro Ren Röd Jultröja Dam – klassisk röd tröja med retroren som passar hela julhelgen.
  2. 2Rudolf Jultröja Herr – snäll variant med Rudolf och hans röda mule för en lekfull look.
  3. 3Pepparkaka Jultröja Dam – mysig tröja med pepparkaksmotiv som doftar jul på avstånd.
  4. 4Mumin Oversized Jultröja Dam – ledig oversize-modell med Mumin för riktigt avslappnade juldagar.
  5. 5Jullandskap Jultröja Barn – ett vintrigt jullandskap i barnstorlek så att även de minsta får sin egen tröja.

Det första julkortet

En annan tradition, som dock tyvärr är på väg bort på grund av digitaliseringen är julkort. Nu för tiden skickar vi inte riktigt lika många julkort utan väljer att ringa, skicka meddelanden eller digitala julkort i annan form än just julkort. Men vet du när det första julkortet skapades och skickades?

Det första julkort som skickades, skickades i England redan år 1842, närmare bestämt den 9:e december 1842, för över 180 år sedan.

I Sverige dröjde det ända till 1910-talet innan julkorten blev riktigt vanliga, mycket tack vare konstnären Jenny Nyström och hennes klassiska tomtar. Roligt nog är julkortet faktiskt en äldre svensk jultradition än julgranen. Ett kuriosa: världens minsta julkort skickades 1929 och var gjort av ett enda riskorn, medan världens största skickades 1968 och var 9 600 meter långt och vägde 2 ton.

Grevinnan och Betjänten Jultröja Herr
Klar för julmyset
Grevinnan och Betjänten Jultröja Herr

När adventsljusen tänds är Grevinnan och Betjänten Jultröja Herr precis det du vill ha på dig.

Se produkten →

Julgranen är ätbar

Julgranen som vi klär till jul gömmer också dem en hel del rolig fakta. Inte klär dem i form av jultröjor och byxor utan med glitter, kulor och belysning, detta vet alla, men visste du att julgranarna är ätbara?

Granskotten och barren innehåller exempelvis väldigt mycket C-vitaminer. Plockar du in en julgran med kottar så innehåller även dessa kottar en hel del näringsämnen som inte minst ekorrarna tar tillvara på men som även är nyttiga för oss människor.

Granen kom till Sverige från Tyskland

Själva traditionen att klä en gran är inte alls svensk från början utan kommer från Tyskland, där rika tyskar redan på 1400-talet ställde in granen och hängde äpplen, kakor och glitter i den. Till Sverige kom den första julgranen vid mitten av 1700-talet, men det var först hos rika familjer i städer, herrgårdar och prästgårdar. På allvar slog seden igenom i de vanliga svenska hemmen först under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal.

Kvinna med solglasögon bär högar av vita presentaskar med rosa band i jultröja

Den nordeuropeiska seden att sätta ljus i granen tros komma från tron att ljuset skyddade skogens ande när alla andra träd tappade sina löv under vintern. De första elektriska julgransljusen användes redan 1895, en uppfinning av amerikanen Ralph E. Morris, men ännu tidigare än så lät Edward Hibberd Johnson lysa upp sin gran i New York 1882 med 80 handkopplade lampor i rött, vitt och blått.

Varför jultomten är röd

Få saker är så självklart förknippade med julen som den knallröda jultomten, men den färgen är förvånansvärt ung. Historiskt har tomten avbildats i många olika färger, allt från grönt och brunt till mörkblått. I det gamla nordiska bondesamhället fanns det inte ens en röd tomte, eftersom färgad textil var en stor lyx på den tiden.

Glad kvinna i röd julpyjamas med mönster av granar och polkagrisar täcker ögonen med händerna

Den röda färgen började dyka upp i amerikanska tidningsteckningar under 1880-talet och cementerades sedan i folks medvetande genom Coca-Colas julreklamer, som från 1931 och framåt visade en rund, glad och knallröd tomte. Det är alltså därför nästan alla idag tänker sig tomten just röd.

Tomten bygger på ett verkligt helgon

Bakom den moderna jultomten döljer sig en verklig person: Sankt Nikolaus, en biskop som levde på 300-talet i dagens Turkiet. Han blev känd för sin generositet och för att i hemlighet ge bort gåvor till fattiga, och helgonförklarades senare. Det är från honom som det engelska namnet Santa Claus kommer, och hans rykte om hemliga gåvor lade grunden för hela traditionen med julklappar.

I Sverige var det förresten inte tomten utan julbocken som delade ut klapparna förr i tiden. Den snälla julklappsutdelande tomten vi känner idag dök upp först under 1800-talets senare del.

Några korta roliga kulturella skillnader om julen

Julskor i Nederländerna

Ni har hört talas om jultröjor, julstrumpor och andra julkläder, men har ni hört talas om julskor? Som ni säkert vet så hänger vi i Sverige upp en julstrumpa dagen innan julafton för att få presenter i på julaftons morgon, men så är inte fallet i Nederländerna.

Där hänger barnen ut sina skor för att få sina presenter i. De så kallade julskorna. Och precis som i julstrumporna så är det kläder, kanske en jultröja, som alltid är en av de absolut vanligaste presenterna att få i just strumpan eller i Nederländernas fall, i julskon.

Berättelsen bakom julstrumpan

Själva traditionen med julstrumpan går också tillbaka till Sankt Nikolaus. Enligt legenden ska han ha släppt ner små påsar med guld genom skorstenen till ett fattigt hus, och guldet landade i strumporna som hängts upp för att torka vid elden. Sedan dess hänger barn världen över upp sina strumpor i hopp om att hitta dem fyllda på julmorgonen.

I till exempel Italien finns en mörkare variant: barn som inte skött sig får inte presenter utan en bit kol i strumpan istället. Det är därifrån hela idén om att stygga barn får kol av tomten kommer.

Dubbla böter under julen i Sverige och Finland

Förr i tiden i Sverige och Finland ville man verkligen bevara freden under jultiden, därför så införde man dubbel böter på alla brott som utfördes under juletiden. Så skulle du begå brott förr i Sverige, så borde du inte göra under julen.

Julfirande i Grekland och Armenien

En annan rolig fakta är att grekerna enligt tradition inte använder sig av julgranen under jul, trots att de firar jul på liknande sätt som oss i Sverige.

Medan vi i Sverige enligt tradition äter mycket skinka, köttbullar, revben, fisk och liknande på julbordet så ser det inte likadant ut världen över. I Armenien exempelvis så ser julbordet helt annorlunda ut, en typisk julmiddag i Armenien består av Stekt fisk, sallad och spenat. Detta för att hedra och äta som Maria gjorde dagen innan Jesus födelse.

Och fler länder har sina egna säregna seder. I Ukraina pyntar man ofta granen med en konstgjord spindel och spindelnät, och hittar man ett nät på julaftons morgon sägs det betyda tur under det kommande året. I Norge gömde man förr alla kvastar på julafton, eftersom man trodde att häxor och onda andar annars skulle stjäla dem för att flyga iväg på.

Pepparkakor med medicinskt rykte

Pepparkakan är en av julens äldsta godsaker och har anor i Sverige ända från 1300-talet. Förr bakades de faktiskt med riktig peppar, och ju rikare man var desto mer peppar kryddade man med. Den starka kryddningen gjorde att pepparkakan länge ansågs ha en närmast medicinsk effekt och såldes till och med på apotek.

Det är också härifrån uttrycket att man blir snäll av pepparkakor kommer. En unionskung lär ha beställt pepparkakor som botemedel mot sitt dåliga humör, och så föddes myten om den snälla pepparkaksätaren.

Saffran, Lucia och mandeln i gröten

Saffran, som färgar lussekatterna gyllengula, är världens dyraste krydda och kommer från märkena inuti en krokusblomma. Varje blomma har bara tre märken, och det krävs över 100 000 blommor för att få ihop ett enda kilo saffran. Inte konstigt att den var en lyx förr.

Lucias ljuskrona sägs ha sitt ursprung i berättelsen om hur Lucia bar mat ner till fångar i en mörk fängelsehåla, och för att kunna bära så mycket som möjligt satte hon ljusen på huvudet. En annan klassisk svensk sed är mandeln i risgrynsgröten, som troligen är en tradition från slutet av 1800-talet, då den ogifta som hittade mandeln spåddes bli gift under det kommande året.

Roliga julfakta från resten av världen

Jingle Bells spelades i rymden

Den första låten som någonsin spelades i rymden var faktiskt en julsång. Nio dagar före jul 1965 spelade de två astronauterna ombord på rymdfarkosten Gemini 6 upp Jingle Bells, komplett med munspel och bjällror, till en förbluffad kontroll på jorden.

Julen var en gång olaglig

Det låter otroligt idag, men att fira jul var faktiskt förbjudet i delar av USA mellan 1659 och 1681. De stränga puritanerna i Nya England ansåg att firandet var alltför yvigt och saknade grund i Bibeln. Det skulle dröja nästan tvåhundra år till innan julen blev en officiell helgdag i USA.

Två öar heter Christmas Island

Det finns faktiskt två olika öar i världen som båda heter Christmas Island, den ena i Stilla havet och den andra i Indiska oceanen. Och på tal om kuriosa: den kanadensiska provinsen Nova Scotia är världens största exportör av tre saker samtidigt, nämligen hummer, vilda blåbär och just julgranar.

Hur lång är julen egentligen?

Det finns oändligt mycket rolig fakta om julen och jag kan inte ta upp alla i denna korta artikel. Men en sista fakta gäller hur lång julen egentligen är. Visste du att julen alltid är 12 dagar lång och börjar när solen går ner den 24:e december och slutar när solen går ner den 5:e januari?

Just därför firar vi också själva julen på kvällen den 24:e i Sverige och Norden, medan stora delar av världen istället firar på juldagen den 25:e. Förr räknade man nämligen att ett nytt dygn började redan vid solnedgången, så för oss inleds julen kvällen innan.

Hoppas denna lilla artikel har öppnat ögonen på dig och givit dig lite mer kul information om julen som du inte redan visste. Det va i alla fall tanken med denna lite text.

Fakta julen – kort sammanfattat
  • Över 400 000 personer blir sjuka varje år på grund av gammal julmat.
  • Det första julkortet skickades i England den 9 december 1842.
  • Granskott och barr innehåller mycket C-vitamin och är ätbara.
  • I Nederländerna hänger barn ut skor istället för strumpor för julklappar.
  • Julen är 12 dagar lång från 24 december till 5 januari.

Vanliga frågor om Fakta om julen: 25 roliga saker du inte visste

Det uppskattas att över 400 000 personer blir sjuka varje år på grund av gammal julmat som legat och blivit dålig. Detta beror på att vi under julen äter mer mat än vanligt och annan mat än vi är vana vid, samt att maten plockas fram dag efter dag under hela julen.

Julen är alltid 12 dagar lång och börjar när solen går ner den 24:e december och slutar när solen går ner den 5:e januari. Denna traditionella period på 12 dagar markerar jultidens officiella längd.

Ja, julgranen är faktiskt ätbar. Granskotten och barren innehåller mycket C-vitaminer. Om julgranen har kottar innehåller även dessa näringsämnen som inte bara ekorrar tar tillvara på utan som även är nyttiga för oss människor.

En typisk julmiddag i Armenien består av stekt fisk, sallad och spenat. Detta skiljer sig markant från det svenska julbordet med skinka, köttbullar och revben. Anledningen är att man äter så för att hedra och äta som Maria gjorde dagen innan Jesus födelse.

Jultomtens röda färg dyker upp först under 1880-talet i amerikanska teckningar och förstärktes sedan av Coca-Colas reklamkampanjer på 1920- och 1930-talet. I det gamla nordiska bondesamhället fanns inga spår av rött i julfirandet, eftersom färgad textil var en stor lyx på den tiden.

Ordet jul kommer från det fornnordiska jól, namnet på en hednisk midvinterhögtid som vikingarna firade långt innan kristendomen kom till Norden. När julfirandet kristnades behöll man det gamla nordiska namnet, och därför heter högtiden fortfarande jul i Sverige medan den på engelska kallas Christmas.

De flesta länder firar Jesu födelse den 25 december, men i Sverige, Norden och delar av Centraleuropa firar vi på julafton den 24:e. Anledningen är att man förr räknade att ett nytt dygn började vid solnedgången, så själva julen inleds redan på kvällen innan juldagen.