Vi alla vet ungefär vad advent är, att det är något som har med julen och göra, att det finns första, andra, tredje och fjärde advent och att de inträffar på söndagarna innan jul. Men vad betyder egentligen advent och vad har det med julen att göra? Vi tittar här närmare på betydelsen och historien bakom advent.
Själva ordet advent är latin och kommer från ordet “adventus” och betyder något i stil med herrens ankomst. Detta är enligt historien den inledande perioden i det kristna kyrkoåret. Advent har förändrats lite i historien och firandet av advent har sina rötter från fastan under jul.
Enligt traditionen är alltså advent en fasteperiod i den kristna tron. Betydelsen handlar om att fasta, invänta samt förbereda sig på Jesus födelse under jul.
Det var först 1000 år efter Jesus födelse som denna period för första gången började kallas advent, man bestämde då också att denna fasteperiod skulle vara i fyra veckor eller närmare bestämt fyra söndagar.
Som jag nämnde i tidigare stycke så bestämde man runt år 1000 att perioden skulle vara i fyra veckor och heta advent. Men för att vara lite mer specifik så handlar det om att advent börjar på den fjärde söndagen innan jul. Det vill säga den söndagen då det kan komma fyra till söndagar innan jul.
Detta innebär att beroende på vilken veckodag julafton är på så varierar längden advent stort. Kan variera nästan upp till en vecka i längd.
Dessa söndagar under advent omnämns oftast i folkmun som första, andra, tredje och fjärde advent, och av olika anledningar har vi som tradition att tända ett ljus för varje advent vi passerar fram till jul.
Mysig adventsstund
Julmönster Röd Julpyjamas Dam
När mörkret faller och adventsljusen tänds är det skönt att krypa upp i något varmt och mjukt. Den här röda julpyjamasen gör varje söndag i advent till en riktig mysstund i väntan på julafton.
Vi använde advent på nästan samma sätt som förr, det vill säga, vi räknar ned och inväntar julafton. Barnen nuförtiden kanske inte inväntar Jesus födelse som förr utan snarare jultomten men själva känslan kan säkert vara densamma som förr.
Det är vid denna tid vi plockar fram den gamla fula jultröjan och kollar om vi kanske bör köpa en ny i år eller om den får hålla ett år till.
Adventsljusstakar och adventsstjärnor
Traditionen med adventsljusstakar och adventsstjärnor i fönstren kommer ifrån att i denna väntas tider är dagarna som kortast. Under advent har vi på norra halvklotet årets mörkaste period, därav mycket lampor och belysning i traditionen.
Adventskalendern
Men adventskalendern då? Jo, även den har ett syfte enligt gamla traditioner. Adventskalendern fungerar som en form av nedräkning fram till julafton, eller som i kristen tradition, nedräkning till Jesus födelse. Detta är en del av traditionen att vänta på något i adventstid.
Men en sak som de flesta av oss kanske inte anammar är väl att advent ska vara en tid av fasta. Kanske är detta något att ta tag i då julafton och dagarna efter jul oftast består av att vi frossar i all tänkbar mat som placerats på vårt julbord.
När är advent 2026?
Eftersom advent alltid inleds på den fjärde söndagen före jul faller datumen olika från år till år. År 2026 ser adventssöndagarna ut så här:
Första advent: söndag 29 november 2026
Andra advent: söndag 6 december 2026
Tredje advent: söndag 13 december 2026
Fjärde advent: söndag 20 december 2026
Första advent inleder också det nya kyrkoåret i Svenska kyrkan, så det är på sätt och vis kyrkans nyårsdag. Adventstiden sträcker sig sedan fram till julafton den 24 december.
Betyder advent väntan?
En av de vanligaste missuppfattningarna är att advent skulle betyda just väntan. Det är lätt att tro, eftersom hela adventstiden handlar om att räkna ned och se fram emot julen. Men ordet kommer alltså från latinets adventus och betyder ankomst, inte väntan. Det syftar på att någon, i den kristna traditionen Jesus, ska anlända. Att vi sedan väntar och förbereder oss inför den ankomsten är en annan sak, även om de två lätt blandas ihop.
De fyra adventssöndagarna och ljusen
Den mest synliga adventstraditionen i svenska hem är att tända ett ljus för varje söndag som går. Tanken är enkel: ju närmare julen vi kommer, desto fler ljus brinner och desto ljusare blir det i den mörka årstiden.
Första advent: ett ljus tänds
Andra advent: två ljus tänds
Tredje advent: tre ljus tänds
Fjärde advent: alla fyra ljus tänds
I kyrkan har de fyra ljusen ofta fått olika teman som profeten, Betlehem, herdarna och änglarna, men i de flesta hem handlar det helt enkelt om en mysig nedräkning till julafton.
Adventskrans och liturgiska färger
Vid sidan av den klassiska elektriska adventsljusstaken är adventskransen en vanlig syn. Det är en krans av granris med fyra ljus, där man tänder ett ljus i taget för varje adventssöndag. Den moderna adventskransen har sitt ursprung i Tyskland och tillskrivs prästen Johann Hinrich Wichern, som på 1830-talet satte ljus på ett trähjul för att hjälpa barnen att räkna ned till jul.
Inom kyrkan är adventstidens liturgiska färg violett eller blått, som står för bot och förberedelse. På tredje advent, som kallas Gaudetesöndagen efter det latinska ordet för “gläd er”, byts färgen ibland mot rosa som ett tecken på glädje mitt i väntan. Det är därför många adventskransar har tre violetta eller lila ljus och ett rosa.
Varför har den elektriska staken sju ljus?
Många undrar varför adventsljusstaken i fönstret ofta har sju ljus när det bara finns fyra adventssöndagar. Förklaringen är att den elektriska ljusstaken, som faktiskt har sitt ursprung i Sverige och från början kallades julottestake, inte följer söndagsräkningen på samma sätt som adventskransen. Antalet ljus är snarare en formfråga, och sju ljus i en triangelform har helt enkelt blivit den vanligaste och mest klassiska modellen i svenska fönster.
Adventsstjärnan och dess historia
Adventsstjärnan som lyser i fönstret har ett tyskt ursprung. Den första stjärnan av den här typen sägs ha hängts upp i den tyska orten Herrnhut redan på 1880-talet, och det tog ungefär femtio år innan traditionen nådde Sverige på 1930-talet. Stjärnan symboliserar Betlehemsstjärnan, den stjärna som enligt julevangeliet ledde de tre vise männen fram till det nyfödda Jesusbarnet. I dag är adventsstjärnan framför allt en stämningshöjare som sprider ljus och julkänsla under årets mörkaste månad.
Adventskalenderns historia
Adventskalendern som vi känner den i dag har också tyska rötter. Berättelsen brukar börja med en liten pojke vid namn Gerhard Lang i slutet av 1800-talet, vars mamma bakade tjugofyra kakor och lade ut dem på en bit kartong så att han fick äta en om dagen fram till jul. När Gerhard blev vuxen och delägare i ett tryckeri gjorde han om idén till en tryckt papperskalender med tjugofyra motiv, och senare kom versionen med små luckor att öppna.
I Sverige började adventskalendrar ges ut på 1930-talet, och 1956 sändes den första kalendern i radio. Sedan dess har tv-kalendern blivit en egen institution som varje december samlar både barn och vuxna framför rutan, helt parallellt med chokladkalendern och adventskalendern med små paket.
Hur firades advent förr i Sverige?
Innan Sverige blev protestantiskt på 1500-talet var advent en riktig fasteperiod, en tid då man höll igen på maten och framför allt på köttet. I bondesamhället kallades adventstiden för julfasta, och det var nu förberedelserna inför julmaten drog igång. Ett minne från den gamla julfastan är lutfisken, som av tradition lades i blöt redan på Annadagen den 9 december för att hinna bli klar till jul.
Adventstiden var också en tid för lugn och stillhet. Bullriga arbeten skulle undvikas och bröllop, som kunde bli rejält livliga tillställningar, var till och med förbjudna under advent. Mycket av den eftertänksamma stämning vi förknippar med första advent har alltså djupa historiska rötter.
Advent – kort sammanfattat
Ordet advent kommer från latinska adventus och betyder herrens ankomst.
Advent bestämdes runt år 1000 vara fyra veckor lång.
Advent börjar fjärde söndagen innan jul.
Adventstiden kan variera nästan en vecka i längd beroende på julaftons veckodag.
Adventsljusstakar används eftersom advent infaller under årets mörkaste period på norra halvklotet.
Vanliga frågor om Advent 2026: Betydelse, traditioner och allt du behöver veta
Ordet advent kommer från latinets "adventus" och betyder herrens ankomst. Det syftar på den inledande perioden i det kristna kyrkoåret som förbereder för Jesus födelse under jul. Enligt traditionen är advent en fasteperiod i den kristna tron där man fastar, inväntar och förbereder sig för julen.
Advent är en fyra veckor lång period som börjar på den fjärde söndagen innan jul. Det omfattar fyra söndagar som kallas första, andra, tredje och fjärde advent. Längden på adventsperioden varierar nästan upp till en vecka beroende på vilken veckodag julafton infaller på.
Det var först 1000 år efter Jesus födelse som denna period började kallas advent. Runt år 1000 bestämde man att fasteperioden skulle vara i fyra veckor eller närmare bestämt fyra söndagar. Firandet av advent har sina rötter från fastan under jul.
Traditionen med adventsljusstakar och adventsstjärnor kommer från att dagarna är som kortast under advent. På norra halvklotet har vi årets mörkaste period under denna tid, vilket förklarar varför mycket lampor och belysning används i traditionen. Vi tänder ett ljus för varje advent som passerar fram till jul.
Adventskalendern fungerar som en form av nedräkning fram till julafton, eller som i kristen tradition, nedräkning till Jesus födelse. Den är en del av traditionen att vänta på något under adventstid och hjälper barn och vuxna att räkna dagarna fram till jul.
Nej, även om det är en vanlig missuppfattning. Ordet advent kommer från latinets adventus och betyder ankomst, inte väntan. Det syftar på att någon ska anlända, i den kristna traditionen Jesus. Att vi sedan väntar och förbereder oss inför julen är en följd av det, men själva ordet handlar alltså om ankomsten.
Den elektriska adventsljusstaken i fönstret har ofta sju ljus, trots att det bara finns fyra adventssöndagar. Förklaringen är att den elljusstaken har sitt ursprung i Sverige och från början kallades julottestake. Den följer inte söndagsräkningen som adventskransen gör, utan sju ljus i triangelform har helt enkelt blivit den vanligaste och mest klassiska modellen.
För barn kan man förklara advent som tiden då vi räknar ned till jul. Varje söndag tänder vi ett nytt ljus i adventsljusstaken, så att det blir ljusare och ljusare ju närmare julafton vi kommer. Adventskalendern fyller samma funktion, en lucka om dagen fram till jul. Det handlar om förväntan och förberedelse inför något fint som ska komma.
