Du känner säkerligen till julafton som en högtid här i sverige, men vilka mer dagar runt jul är det vi firar, och varför? Som du kanske vet firar Amerikanerna jul på juldagen och inte på julafton som ett exempel.
Julen firas egentligen mellan den 6:e December, då man firar sankt Nikolaus dag (Jultomten) ända fram till 2:a februari då julen tar slut i kyrkoåret. Men vilka fler dagar hittar vi här i mellan? Jag tänker inte gå in på dem djupgående utan mer en introduktion över högtidsdagarna, mer djupgående information kommer i senare artiklar var för sig.
När är julafton 2026?
Julafton infaller alltid den 24 december, oavsett vilket år det är. Eftersom datumet ligger fast men veckodagen flyttar sig är det många som undrar vilken dag julafton hamnar på just i år. Julafton 2026 infaller på en torsdag den 24 december, och hela julhelgen ligger i vecka 52.
Här är de viktigaste röda dagarna och högtidsdagarna under julhelgen 2026:
Lucia – söndag 13 december 2026
Julafton – torsdag 24 december 2026
Juldagen – fredag 25 december 2026 (röd dag)
Annandag jul – lördag 26 december 2026 (röd dag)
Nyårsafton – torsdag 31 december 2026
Nyårsdagen – fredag 1 januari 2027 (röd dag)
Trettondedag jul – onsdag 6 januari 2027 (röd dag)
Tjugondag Knut – onsdag 13 januari 2027
Värt att veta är att själva julafton inte är en röd dag i almanackan, men den behandlas i praktiken precis som en helgdag av de allra flesta arbetsplatser.
Varför firar vi på aftonen och inte på själva juldagen?
I de flesta länder är det juldagen den 25 december som är den stora dagen, medan vi i Sverige lägger hela tyngdpunkten på julafton kvällen innan. Förklaringen sträcker sig långt tillbaka i tiden. I Norden räknade man förr dygnet från kvällen, så aftonen blev den naturliga startpunkten för en högtid. Dessutom är det ett arv från katolsk tid, då man höll vaka kvällen innan en stor helgdag. I samband med reformationen smälte vakan samman med själva firandet, och dagar som julafton och påskafton blev högtider i sin egen rätt.
Vill du ha något extra mysigt till själva julafton hittar du fler jultröjor för dam att välja bland.
Första advent – inleder julsäsongen
Långt innan julhelgen drar igång börjar många känna av julstämningen redan vid första advent. Adventstiden inleder kyrkoåret och är en förberedelsetid inför julen, då man traditionellt tänder ett ljus i adventsljusstaken för varje söndag fram till jul. År 2026 infaller första advent söndag den 29 november. Adventsljusstaken är för övrigt en av flera juliga symboler som lånades in till de svenska hemmen från Tyskland under 1800-talet.
Lucia – 13 december
Den mest kända dagen som kommer först är väl Lucia som firas den 13 december. Denna dag inleder julfirandet i Sverige, tillsammans med Advent och man firar just helgonet Lucia. Dagens firande har dock inte mycket gemensamt med dåtidens firande av helgonet. Lite kuriosa så kommer ordet lucia från ordet lux som betyder ljus.
Vintersolståndet – årets kortaste dag
Drygt en vecka senare, runt den 21-22 december har vi vintersolståndet, detta är den absolut mörkaste dagen på hela året, eller snarare den kortaste. Den dagen då solen är uppe kortast på hela året sen kommer julhelgen.
Julhelgens dagar
Lilla julafton – 23 december
Den 23:e december dyker “Da'n före doppareda'n” upp, eller lilla julafton som den också kallas vilket är en högst inofficiell dag under julen. Detta kan man säga är en uppvärmning inför julafton och är en tradition från södra Sverige, närmare bestämt från Blekinge.
Som sagt så är “Lilla julafton” en väldigt lokal tradition som inleder julafton.
Julafton – 24 december
Den 24:e december är då äntligen julafton här, eller dopparedagen som man också kallar den. Det är den dagen vi i Sverige verkligen firar julafton. Vi tar på oss vår fulaste jultröja, äter god julmat, umgås med nära och kära och utdelar presenter.
En av de mest inrotade ritualerna under julafton är förstås att klockan 15 samlas en stor del av svenska folket framför tv:n för att se “Kalle Anka och hans vänner önskar God jul”. Programmet visades första gången på julafton redan 1960 och har sedan dess blivit ett självklart inslag för många familjer, ofta strax innan tomten dyker upp med julklapparna. För de kristna församlingarna handlar dagen också om samling vid julkrubban och julbön, och natten mellan julafton och juldagen firas midnattsmässa i många kyrkor.
Juldagen – 25 december
Juldagen däremot kommer först efter aftonen nämligen den 25:e december, då firar många andra länder jul. Detta är den röda kalenderdagen under julhelgen. Exempelvis i USA firar man på samma sätt som vi gör på julafton, medan vi i Sverige har juldagen som någon typ av återhämtningsdag. Det är också en väldigt populär festdag på många ställen runt om i Sverige, det samma gäller annandagen i Sverige, och även i USA.
Tidigt på juldagens morgon firas julotta i många kyrkor, en av julens äldsta gudstjänsttraditioner. Det är också på juldagen som julfastan historiskt bröts, då man fick byta fastans fisk och mjölmat mot tyngre och köttigare maträtter som skinka och korv. Det arvet lever kvar på julbordet än idag.
Annandag jul – 26 december
Dagen efter juldagen, den 26:e december, är det annandag jul, som också är en röd dag i almanackan. För många fungerar annandagen som en lugn fortsättning på julhelgen, en dag för att umgås med släkt och vänner man inte hann träffa på själva julafton, ta en längre promenad i vinterluften eller helt enkelt vila ut efter all julmat. På sina håll är annandagen även en populär festdag och en kväll då många går ut.
Dagarna efter jul
Efter julhelgen dyker dagen till minne av värnlösa barn upp, nämligen den 28:e december. Detta är dagen då vi ska minnas de barn som mördades i jakten på Jesus barnet. I vissa länder firas denna dagen den 29:e december.
Nyårsafton och nyårsdagen – 31 december och 1 januari
Mellan jul och trettondedagen ligger förstås nyår, som många räknar in som en del av samma långa julsäsong. Nyårsafton infaller den 31 december och 2026 hamnar den på en torsdag. Då firar vi in det nya året med god mat, fyrverkerier och löften om förändring, ofta med samma sällskap som under julen. Dagen efter, den 1:a januari, är nyårsdagen en röd dag och en lugn återhämtningsdag. Även om nyår har sina helt egna traditioner ligger det mitt i den folkliga julperioden, så för många glider firandet ihop till en enda lång helg.
Efter denna dagen har vi ett litet glapp fram till den 6:e januari. Då firar vi 13 dagen här i Sverige, detta görs till minne av att de tre vise männen dyker upp och då även Jesus dop.
Sedan tar det drygt en vecka till innan den 13:e januari kommer då många firar att julen är över. Denna dag även kallad 20 dag knut (då julen kastas ut). Då kastar många ut granen och många av jul detaljerna för att “fira” att julen är slut. Jultröjan packas undan i väntan på nästa år.
Sist men inte minst, kommer den 2:e februari då julen verkligen är över. Detta är det officiella slutet på julen enligt kyrkokalendern.
Hoppas ni med denna artikel fått lite mer kött på benen angående alla olika dagar under julen. Jag kommer i senare artiklar att gå igenom varje dag för sig för att ge er lite fördjupad information om de olika dagarna runt jul.
Julafton – kort sammanfattat
Julen i kyrkoåret varar från 6 december till 2 februari.
Lucia firas 13 december och inleder julfirandet i Sverige.
Vintersolståndet inträffar runt 21-22 december och är årets kortaste dag.
Lilla julafton 23 december är en tradition från Blekinge.
Värnlösa barns dag firas 28 december till minne av mördade barn.
Vanliga frågor om Julafton 2026: Allt du behöver veta om årets viktigaste högtid
Julafton firas den 24 december i Sverige. Det är denna dag, som också kallas dopparedagen, som vi verkligen firar jul här i landet. På julafton tar vi på oss jultröjan, äter julmat, umgås med nära och kära och utdelar presenter.
Juldagen infaller den 25 december, dagen efter julafton. Det är den röda kalenderdagen under julhelgen. Medan många andra länder som USA firar jul på juldagen på samma sätt som vi gör på julafton, fungerar juldagen i Sverige mer som en återhämtningsdag och är även en populär festdag.
Julen firas egentligen från den 6 december då man firar sankt Nikolaus dag ända fram till 2 februari då julen tar slut i kyrkoåret. I Sverige inleds dock julfirandet med Lucia den 13 december tillsammans med Advent.
I Sverige firar vi julafton den 24 december, medan juldagen är den 25 december. Det är alltså aftonen den 24:e som är den stora dagen hos oss, med julmat, julklappar och samvaro. I de flesta andra länder ligger tyngdpunkten istället på juldagen den 25 december.
Att vi i Sverige firar på aftonen är ett gammalt arv. Förr räknades dygnet från kvällen, så aftonen blev den naturliga starten på en högtid. Dessutom höll man under katolsk tid vaka kvällen innan en helgdag, och efter reformationen smälte vakan samman med firandet så att julafton blev en högtid i sin egen rätt.
För många börjar julkänslan redan vid första advent, som 2026 infaller söndag den 29 november. Det egentliga julfirandet inleds dock med Lucia den 13 december, och själva julhelgen tar fart på julafton den 24 december.
