Valborg, eller valborgsmässoafton, firas i Sverige den 30 april och är vårens första riktiga folkfest, då vi samlas kring stora brasor för att sjunga, lyssna på vårtal och hälsa den ljusa årstiden välkommen. Det är en kväll med eld, körsång och gemenskap ute i vårluften, och här går vi igenom historien bakom firandet, varför vi tänder majbrasor och hur valborg firas runt om i landet idag.
Valborg är framför allt en fest för vårens och sommarhalvårets ankomst. Efter en lång och mörk vinter samlas grannar, familjer och vänner kring en gemensam brasa när skymningen faller den sista april. Själva namnet kommer från det engelskfödda helgonet Sankta Walpurgis, eller Valborg, som enligt legenden var en kungadotter som verkade i klostret Heidenheim i Tyskland på 700-talet. Hon helgonförklarades och fick sin dag den 1 maj, och firandet flyttade efterhand fram till kvällen innan, valborgsmässoaftonen.
Traditionen kom till Sverige från Tyskland under medeltiden, och under lång tid var valborgsmässan en kyrklig högtid. I samband med reformationen på 1500-talet ville den nya kyrkan rensa bort helgondagarna, men valborg levde vidare som en folklig festdag. En viktig anledning är att den ligger så nära första maj, som redan var en festdag i bondesamhället.
Mysiga vårplagg för hela familjen på valborg
1Påskpyjamas Barn – mjuk och varm pyjamas som håller de minsta sköna när kvällsluften blir sval vid brasan.
2Oversized Påsktröja Dam – ledig och varm tröja i härliga vårfärger, perfekt över ett par jeans en sval aprilkväll.
3Påsktröja Herr – skön tröja att slänga på sig när man står ute och sjunger in våren.
4Påskkyckling Onesie Barn – kramgo onesie i vårens tecken som blir en favorit långt efter att brasan slocknat.
Majbrasor: eldens roll i valborgsfirandet
Det mest klassiska inslaget i valborgsfirandet är majbrasan. Eldarna kallas på olika håll för valborgsmässobål, majbål, majkasa eller majbrasa, men de syftar alla till samma sak. I det gamla bondesamhället hade eldarna ett praktiskt syfte, eftersom betesdjuren släpptes ut på grönbete vid den här tiden. Brasorna sägs ha tänts för att skrämma bort rovdjur och skydda boskapen mot övernaturliga väsen.
I tysk tradition var natten till första maj också tidpunkten för den så kallade häxsabbaten, då man trodde att häxor och övernaturliga krafter var i rörelse. Att tända eld var ett sätt att hålla det onda borta. Idag handlar majbrasorna mest om något betydligt trevligare, nämligen att hälsa den efterlängtade våren välkommen tillsammans.
Frisk och vårig
Blommor Grön Teddy HappyHoodie
Mjuk, ljus och vårfräsch, så känns Blommor Grön Teddy HappyHoodie hela påsklovet.
Till brasan hör nästan alltid musik. En manskör eller blandad kör sjunger in våren, och någon håller ett vårtal till den ljusa årstidens ära. Körsången är faktiskt en nyare del av firandet än elden, och den har sina rötter i studentlivet i Uppsala och Lund. I södra Sverige finns en äldre folklig tradition med majsånger, där ungdomar förr gick runt mellan gårdarna och ”sjöng för ägg” för att tigga ihop mat och pengar till fest.
Den mest älskade av alla vårsånger är Vintern rasat ut bland våra fjällar, som egentligen heter Längtan till landet. Den komponerades av Otto Lindblad med text av Herman Sätherberg och framfördes första gången vid ett skandinaviskt studentmöte i Köpenhamn 1839. Texten målar upp hur snödrivorna smälter och solen kysser liv i skog och sjö, en bild av våren som många svenskar kan utantill.
Den allra mest intensiva delen av valborgsfirandet står studenterna för, särskilt i Uppsala och Lund. I Uppsala kallas dagen också för ”sista april” och är fullspäckad från morgon till kväll, med champagnefrukost, forsränning i Fyrisån, sillunch och den klassiska mösspåtagningen klockan tre, då studenterna tar på sig sina vita mössor under jubel. I Göteborg är det studenterna vid Chalmers som sedan 1909 anordnar den festliga cortègen, ett upptåg med vagnar och humoristiska kommentarer till årets händelser.
Den här studenttraditionen är äldre än man kan tro. Redan på medeltiden ordnade djäknar, alltså den tidens studenter, uppsluppna tåg genom stiftsstäderna. Den seden omvandlades från mitten av 1800-talet till de studentfestligheter vi känner igen idag.
Så firar svenskarna valborg idag
Idag är valborgsmässoafton den första stora vårfesten i Sverige. Firandet fick ett rejält uppsving i städerna efter andra världskriget, när arbetar- och folkrörelseorganisationer började arrangera valborgseldar i bostadsområdena. Numera är det ofta villaföreningar, hembygdsföreningar eller kommunen som ordnar den lokala brasan, och många passar på att grilla, fika eller ha picknick i det fria innan elden tänds.
Eftersom firandet sker utomhus en kväll i slutet av april gäller det att klä sig lagom varmt. Aprilkvällarna kan fortfarande vara kyliga, så ett extra lager mjuka kläder gör hela skillnaden. När barnen väl är hemma och kvällen ska avslutas är det skönt att byta om till något ombonat. En matchande pyjamas till hela familjen gör avslutningen extra mysig.
Valborg i Finland: glada vappen
Valborg firas inte bara i Sverige. I Finland kallas högtiden för Vappen på finlandssvenska, efter finskans Vappu, och firas minst lika intensivt. Folk i alla åldrar samlas kvällen före första maj till en karnevalslik gatufest med studentmössor, struvor och mjöd. Bland finlandssvenskar hör man den glada hälsningsfrasen ”glada vappen”, en formulering som är ganska speciell, för ingen skulle ju säga ”glada påsken” på samma sätt.
Oavsett om du står vid en majbrasa i Uppsala, lyssnar på kören i din egen hembygd eller önskar någon ”glada vappen”, handlar valborg om samma sak: att fira ljuset, värmen och gemenskapen efter en lång vinter. Och vad passar bättre än att samlas, sjunga och mysa tillsammans när våren äntligen är här?
Valborgsmässoafton firas den 30 april, kvällen före valborgsmässan den 1 maj.
Helgonet Sankta Walpurgis levde i klostret Heidenheim i Tyskland på 700-talet.
Eldarna har många namn: valborgsmässobål, majbål, majkasa och majbrasa.
Körsången är en nyare del av firandet och kommer från studentlivet i Uppsala och Lund.
I Finland kallas högtiden Vappen, efter finskans Vappu, och firas med en karnevalslik gatufest.
Vanliga frågor om Valborg: historia, majbrasor och firande
Valborg firas framför allt för att hälsa våren och sommarhalvåret välkommet efter vintern. Vi samlas kring majbrasor, lyssnar på körsång och vårtal och umgås tillsammans. Firandet har sina rötter i medeltiden och har vuxit fram ur både en kyrklig helgondag och gamla folkliga vårseder.
Namnet kommer från det engelskfödda helgonet Sankta Walpurgis, eller Valborg, som enligt legenden levde i klostret Heidenheim i Tyskland på 700-talet. Hon helgonförklarades och fick sin dag den 1 maj, och firandet flyttades sedan fram till kvällen innan, valborgsmässoaftonen.
Ursprungligen tändes eldarna när betesdjuren släpptes ut, för att skrämma bort rovdjur och skydda mot övernaturliga väsen. I tysk tradition kopplades natten också till häxsabbaten. Idag handlar majbrasorna framför allt om att hälsa våren välkommen tillsammans.
Man samlas kring en majbrasa när skymningen faller, lyssnar på körsång och vårtal och umgås med grannar och familj. I studentstäderna Uppsala och Lund firas dagen extra intensivt med mösspåtagning, champagnefrukost och fest, och i Göteborg ordnar Chalmersstudenterna den klassiska cortègen.
Den mest kända vårsången är Vintern rasat ut bland våra fjällar, som egentligen heter Längtan till landet. Den komponerades av Otto Lindblad med text av Herman Sätherberg och framfördes första gången vid ett skandinaviskt studentmöte i Köpenhamn 1839.
