Jultomten: historia, ursprung och var han bor

Jultomten är den rödklädda, vitskäggiga figuren som kommer med julklappar på julafton, och i Sverige är han en alldeles egen blandning av gammal folktro, kristen helgonlegend och modern reklam. Han är både den mysiga gestalten som knackar på dörren med en säck full av paket och en figur med flera hundra års historia bakom sig. Här går vi igenom vem jultomten egentligen är, varifrån han kommer, var han sägs bo och hur vi i Sverige firar med honom varje julafton.

Vem är jultomten?

Jultomten, ofta bara kallad tomten, är figuren som delar ut julklappar i juletid. Han avbildas nästan alltid som en gladlynt äldre man med röd luva, rött koftliknande plagg och ett långt vitt skägg. Men den jultomte vi känner i dag är ingen enda person, utan en sammansmältning av flera olika gestalter. Institutet för språk och folkminnen beskriver honom som en säregen mix av folktrons gårdstomte, den engelska Father Christmas, julbocken och helgonet Sankt Nikolaus.

Det är just den blandningen som gör jultomten så spännande. I honom möts den nordiska gården, den katolska kyrkan, viktoriansk julstämning och 1900-talets amerikanska populärkultur. Resultatet är en figur som känns självklar för varje barn, men som faktiskt har tagit form under flera sekler.

Jultomtens historia och ursprung

Jultomtens tydligaste ursprung är Sankt Nikolaus, en givmild biskop som levde i staden Myra i nuvarande Turkiet på 300-talet. Enligt legenden räddade han i hemlighet tre fattiga flickor genom att kasta pengar in genom deras fönster, pengar som enligt sägnen landade i en strumpa som hängde på tork. Där har vi förklaringen till varför vi än i dag hänger upp en julstrumpa. Sankt Nikolaus blev senare populär i Nederländerna under namnet Sinterklaas, och när holländska invandrare tog med sig traditionen till USA föddes Santa Claus.

Men jultomten har också rötter i den fornnordiska världen. Guden Oden kallades "Julfader", red över himlen om natten och hade ett långt vitt skägg, drag som vissa forskare menar levde vidare i bilden av tomten. I Norden var det dessutom länge julbocken, inte tomten, som kom med klapparna. Unga gick runt mellan gårdarna utklädda till bock och fick mat och dryck som tack, en tradition som under 1800-talet förvandlades till att en man delade ut julklappar.

Den moderna svenska jultomten tog form i slutet av 1800-talet. Författaren Viktor Rydberg skapade det kulturella sambandet mellan den gamla gårdstomten och julen i sin dikt "Tomten" från 1881, och konstnären Jenny Nyström gav honom sitt ansikte genom sina folkkära illustrationer på tusentals julkort. En vanlig myt är att Coca-Cola hittade på den rödklädda tomten på 1930-talet. Det stämmer inte. Reklamtecknaren Haddon Sundblom, med rötter i Sverige och på Åland, gjorde honom bara mer enhetlig och världskänd. Vill du läsa mer kan du fördjupa dig hos Wikipedia eller hos Institutet för språk och folkminnen.

Jultomte, tomte eller julbock?

Det är lätt att blanda ihop alla tomtar, men de är faktiskt olika. Den klassiska gårdstomten, eller hustomten, var en liten övernaturlig varelse som vaktade gården och såg till att allt gick väl. Han var inte alltid snäll, och misskötte man sig kunde han straffa både folk och djur. På julen fick han extra mat, gärna en skål gröt, för att hålla sig på gott humör. Den lilla gråklädda tomten med yvigt skägg är alltså en helt annan figur än den stora rödklädda jultomten.

Julbocken är en tredje gestalt. Den är ett av julens äldsta symboler i Norden och förknippas i dag mest med halmbocken under granen. Innan jultomten tog över rollen som julklappsutdelare var det ofta bocken som kom med paketen, och när tomten väl tog över lät man ibland bocken dra hans släde. I Finland lever bocken till och med kvar i namnet, där tomten heter joulupukki, vilket betyder julbock.

Så firar vi med jultomten i Sverige

En sak som gör den svenska jultomten unik är att han kommer på besök personligen. I många länder smyger Santa Claus in på natten medan barnen sover, men hos oss dyker tomten upp på eftermiddagen eller kvällen på julafton, ofta direkt efter att Kalle Anka önskat god jul i tv klockan tre. Då knackar det på dörren och in kliver tomten med sin säck och frågar den klassiska frasen: "Finns det några snälla barn?"

Bakom skägget döljer sig oftast en utklädd familjemedlem, inte sällan pappan, som har smitit ut en stund med ursäkten att han "skulle köpa en tidning". Det är en mysig och varm tradition där hela familjen samlas, gärna i sköna och festliga kläder. Många väljer matchande plagg för att göra kvällen lite extra högtidlig, och här är några favoriter för julafton:

Var bor jultomten?

En av julens mest omdebatterade frågor är var jultomten egentligen bor. Svaret beror helt på var du frågar. I amerikansk folktro bor han på Nordpolen, en adress som tecknaren Thomas Nast föreslog redan 1866, tillsammans med en tomteverkstad full av flitiga tomtenissar. Finländarna är däremot övertygade om att tomten bor på fjället Korvatunturi i norra Finland, och i praktiken har turiststaden Rovaniemi nära polcirkeln fått representera hans hem, dit barn från hela världen skickar brev.

I Sverige har vi haft mindre behov av att peka ut en exakt plats, kanske för att kopplingen till den gamla gårdstomten är så stark. Men det finns ändå svenska tomtehem. Sagolandet Tomteland i Mora har funnits sedan 1984, och postcentralen i Tomteboda norr om Stockholm är dit svenska barns tomtebrev hamnar, och varifrån de ofta får svar.

Skriv brev till jultomten

Ett av de finaste sätten att hålla magin levande är att skriva en önskelista och skicka iväg den. Svenska barn kan skicka sina brev till Tomteboda, medan många runtom i världen skriver till tomtens postkontor i Rovaniemi i finska Lappland, som tar emot tiotusentals brev varje dag i december. Att rita, skriva och posta ett brev blir ofta en uppskattad pysselstund i sig under adventstiden, och svaret som kommer tillbaka är värt all väntan.

Oavsett om tomten för dig är den lilla gårdstomten i folktron eller den stora rödklädda gestalten som knackar på julafton, är han en av julens varmaste symboler. Och med rätt kläder, lite gröt på trappan och en önskelista redo blir besöket ännu mer magiskt.