Fettisdagen: vad är det och varför firar vi semmeldagen?
Fettisdagen är den sista och festligaste dagen i fastlagen, de tre dagarna precis innan den kristna fastan börjar. Namnet kommer av orden fet och tisdag, och dagen handlade ursprungligen om att äta riktigt ordentligt en sista gång innan de fyrtio magra fastedagarna fram till påsk. Idag känner de flesta svenskar dagen som semmeldagen eller semlans dag, men bakom den krämiga bullen gömmer sig en gammal tradition med karneval, utklädnad, väderspådomar och rejäl frossa. Här får du hela bilden: vad fettisdagen är, varför vi firar den, hur den hänger ihop med fastlagen och fastan, och hur den har firats genom tiderna.
Fettisdagen infaller alltid på en tisdag, 47 dagar före påskdagen. Eftersom påsken är en rörlig högtid flyttar sig även fettisdagen, och den kan inträffa som tidigast den 3 februari och som senast den 9 mars. Dagen är den tredje och sista av fastlagens tre dagar, som kommer i ordningen fläsksöndag, blåmåndag och fettisdag. Direkt efter följer askonsdagen, då själva fastan tar vid.
I katolsk tid var fettisdagen den allra sista chansen att frossa innan den fyrtio dagar långa fastan inleddes. Som namnet skvallrar om skulle man äta rejält, gärna fett och gärna mycket. I delar av landet talade man rentav om att man borde hinna med sju mål mat under dagen. När reformationen kom till Sverige på 1500-talet togs reglerna om fasta bort ur kyrkans lära, men själva festen levde kvar. Det är därför vi än idag unnar oss lite extra på fettisdagen, även om de flesta inte längre fastar dagarna efter.
Mysplagg till semmeldagen och hela vårsäsongen
1Påskpyjamas Barn – mjuk och varm pyjamas som gör semmelbaket lika mysigt för de minsta.
2Påskpyjamas Dam – skön påskpyjamas att kura ner sig i medan semlorna svalnar.
För att förstå fettisdagen behöver man känna till fastlagen. Fastlagen är samlingsnamnet på de tre dagarna närmast före fastan: fläsksöndagen, blåmåndagen och fettisdagen. I katolskt präglade länder är det här karnevalernas tid, då överflöd av mat och fest bildar en stark kontrast mot den fasta som ska följa. Själva ordet karneval brukar härledas till latinets carne vale, ungefär kött farväl, eftersom man tog adjö av köttet för en tid.
Efter fastlagen vidtog fastan, som enligt kyrklig tradition började på askonsdagen och varade i fyrtio dagar fram till påsk. Då skulle de troende avstå från kött, fest och nöjen och istället leva enkelt, be och tänka efter inför påsken, kristendomens största högtid. Norden har aldrig haft någon stark karnevalstradition, eftersom vi sedan flera hundra år är protestanter, men maten behöll sin centrala roll i fastlagen även här. Vill du fördjupa dig i bakverket som blivit dagens symbol kan du läsa mer i vår guide till semlan.
Klar för äggjakten
Påsktröja Dam
När påskliljorna slår ut är Påsktröja Dam det självklara valet.
Semlan som vi äter idag, med vetebulle, mandelmassa, vispad grädde och florsocker, är förvånansvärt ung. Den fick sin moderna form först i mitten av 1900-talet. Tidigare var vitt mjöl, socker och grädde ovanliga lyxvaror i det svenska bondesamhället, och dit nådde den krämiga bullen sällan.
Semlans äldre förebild heter hetvägg och var ett finare stadsbakverk redan på 1700-talet. Hetväggen var en bulle som ofta kryddades med kummin och serverades i en djup skål med varm mjölk. Namnet kommer från tyskans heisse wecken, varma kilar, och syftar på den kil- eller korsliknande form bullarna hade förr. Den formen lever kvar i semlans lock, som ofta är skuret i en spetsig kil. Ordet semla i sin tur kommer från tyskans semmel och ytterst från latinets simila, som betyder fint vetemjöl. På finlandssvenska kallas faktiskt en helt vanlig fralla för semla än idag.
En riktigt grosshandlarmässig hetväggsfrossa kostade till och med en svensk kung livet. Adolf Fredrik avled fettisdagen den 12 februari 1771, efter en enorm måltid med ostron, hummer, surkål och till sist hetvägg, sägs det ända upp till fjorton portioner. Officiellt dog han av ett slaganfall, men i folkmun har han för alltid blivit kungen som åt ihjäl sig på semlor.
Utklädnad, lekar och gamla seder
Fettisdagen handlade inte bara om mat. Under de tre fastlagsdagarna hade man roligt, lekte, hittade på upptåg och klädde ut sig. På sina håll, särskilt i Alfta i Hälsingland, lever det kvar en sed där framför allt barn går från hus till hus, gärna i maskeradkläder, och blir bjudna på godsaker. Det påminner en hel del om det vi idag känner igen från andra utklädningshögtider, och just att klä ut sig och ha kul tillsammans är något barnen brukar älska.
En av de mest kända fastlagslekarna är att slå katten ur tunnan, där man slog sönder en tunna med käppar tills den gick i bitar, och den som lyckades först blev kattakung. Leken finns kvar än idag, framför allt i Danmark och i södra Sverige, men numera utan någon levande katt i tunnan. I det gamla bondesamhället var fettisdagen dessutom en viktig dag att spå väder på. Långa istappar på fastlagsnatten ansågs lova lång stråsäd, och om det droppade från taket på fettisdagen skulle korna mjölka rikligt under sommaren.
Mysiga semmeldagen för hela familjen
Idag är fettisdagen framför allt en hemtrevlig dag att samlas kring. Bagerier och konditorier tävlar om vem som bakar den allra godaste semlan, dagstidningarna gör blindtester, och nya varianter som wrapsemla och semla som ser ut som korv med bröd dyker upp år efter år. För många familjer är det helt enkelt en stund att baka, mysa och umgås medan vintern sakta släpper taget. Då är det skönt att ha det len och varmt på sig, och en mjuk påskpyjamas eller en oversized påsktröja gör semmelbaket extra hemtrevligt, oavsett om ni firar hemma eller redan börjat blicka mot påsken.
Kort sammanfattat
Fettisdagen är fastlagens sista dag och inföll förr som en sista frossa innan den långa fastan fram till påsk. Den infaller alltid på en tisdag, 47 dagar före påskdagen, någon gång mellan den 3 februari och den 9 mars. Idag kallas dagen oftast semmeldagen och förknippas med semlan, ett bakverk som utvecklats ur den gamla hetväggen och fått sin moderna form med grädde och mandelmassa först på 1900-talet. Men fettisdagen har också rymt karneval, utklädnad, lekar som att slå katten ur tunnan och gamla väderspådomar. Vill du läsa mer kan du fördjupa dig hos Institutet för språk och folkminnen eller på Wikipedia.
Visste du att?
Fettisdagen infaller alltid 47 dagar före påskdagen och kan inträffa mellan 3 februari och 9 mars.
Dagens semla med grädde och mandelmassa fick sin moderna form först i mitten av 1900-talet.
Semlans äldre förebild hette hetvägg och serverades i en skål med varm mjölk.
Kung Adolf Fredrik dog fettisdagen 1771 efter en enorm måltid som avslutades med hetvägg.
Fettisdagen är den sista av fastlagens tre dagar: fläsksöndag, blåmåndag och fettisdag.
Vanliga frågor om Fettisdagen: vad är det och varför firar vi semmeldagen?
Fettisdagen var ursprungligen den sista chansen att äta riktigt ordentligt innan den fyrtio dagar långa fastan fram till påsk. Som namnet antyder skulle man frossa i fet och god mat. När reformationen tog bort fastereglerna levde själva festen kvar, och idag firar vi dagen framför allt med semlor.
Ja, fettisdagen infaller alltid på en tisdag, närmare bestämt 47 dagar före påskdagen och dagen innan den kristna fastan börjar på askonsdagen. Eftersom påsken är rörlig flyttar sig även fettisdagen och kan inträffa mellan den 3 februari och den 9 mars.
Semlan hör hemma i fastlagens frossande inför fastan. Dagen innan fastan började passade man på att äta allt gott man inte fick unna sig under fastetiden, och den feta, söta bullen blev en symbol för det. Traditionen att äta semla på fettisdagen lever kvar än idag.
Det är samma dag. Fettisdagen är det äldre namnet och syftar på den feta maten inför fastan, medan semmeldagen och semlans dag är moderna namn som kommit till eftersom dagen idag mest förknippas med semlor.
Namnet kommer helt enkelt av orden fet och tisdag. Det var dagen då man skulle äta sig riktigt mätt och fet på god mat, gärna kött, fläsk och feta bakverk, innan den magra fastetiden tog vid.
