Fastan 2026: när den är och vad den betyder

Fastan är den kristna fasteperioden på 40 dagar före påsk, en tid för eftertanke då man frivilligt avstår från något för att förbereda sig inför påsken. Den börjar på askonsdagen och avslutas på påskafton, och 2026 inleds fastan onsdagen den 18 februari. Tanken är inte att prestera eller lida, utan att skapa lite mer utrymme för det som är viktigt.

När är fastan 2026?

Fastan följer påsken och infaller därför olika datum varje år. Påskdagen firas den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen, och fastan inleds sex och en halv vecka tidigare, alltid på en onsdag. År 2026 börjar fastan på askonsdagen den 18 februari och pågår fram till påskafton den 4 april.

Även om fastan kallas de 40 dagarna sträcker den sig egentligen över 46 kalenderdagar. Det beror på att fastan bryts varje söndag. Söndagarna räknas som små påskdagar och firar Jesu uppståndelse, så de ingår inte i de 40 fastedagarna. Man fastar alltså inte 40 dagar i sträck. Svenska kyrkan beskriver fastan som den största fasteperioden under kyrkoåret.

Vad betyder det att fasta?

Att fasta betyder att frivilligt avstå från något under en period. Ordet kommer från betydelsen att avstå från mat, men i kyrkans liv har det fått en bredare innebörd. Den kristna fastan behöver inte handla om mat alls, var och en väljer själv vad hen vill avstå ifrån. Det kan vara godis, alkohol, kaffe eller kött, men lika gärna sådant som tar mycket tid och fokus.

Många väljer i dag något i den här stilen:

• dra ner på godis, läsk, alkohol eller kaffe
• äta mindre kött och mer vegetariskt
• ta paus från sociala medier, streaming eller skärmtid
• förenkla vardagen på något annat sätt
• skänka pengar man annars hade använt på sig själv

Man kan också lägga till något i stället för att ta bort: mindre tid med mobilen kan bli mer tid för en promenad, en bok eller ett samtal. Mindre lördagsgodis kan bli mer grönsaker. Pengar eller tid som blir över kan gå till någon som behöver dem bättre. Den som inte kan eller bör avstå från mat, till exempel barn, sjuka, äldre eller gravida, kan alltid fasta på andra sätt.

Fastan handlar därför lika mycket om omtanke som om återhållsamhet. När kroppen får lite mindre kan tankarna få mer plats, och många använder tiden till att tänka på dem som inte alltid har mat och till att dela med sig mer. Att leva lite enklare för att kunna ge lite mer är en tanke som bär oavsett var man står i tro eller liv. I kristen tradition är dessutom varje fredag året om en slags mini-fasta, till minne av att Jesus dog på en fredag, och då avstår många från kött eller något annat de själva väljer.

Varför 40 dagar?

Talet 40 återkommer ofta i Bibeln. Israels folk vandrade i 40 år genom öknen, och efter sitt dop drog sig Jesus undan och fastade i 40 dagar innan han började sin verksamhet. För honom var fastan ett sätt att förbereda sig, samla kraft och stå emot frestelser. Under fastan följer kristna med Jesus genom lidandet fram mot uppståndelsen, och kan sedan fira påskens glädje fullt ut.

Fastans liturgiska färg i kyrkan är blå eller lila. Färgen syns på prästens kläder och på altaret och står för fasta och bot, alltså att ångra sig, be om förlåtelse och försöka göra rätt igen.

Fastlagen: festen före fastan

Den långa fastetiden föregås av fastlagen, tre festdagar som börjar med fastlagssöndagen och avslutas med fettisdagen. Förr förberedde man sig inför fastan genom god mat och fest, och i en del länder växte det till stora karnevaler. Ordet karneval kommer från latinets carne vale, ungefär farväl kött, och syftar på att man tog farväl av den festliga maten innan fastan började.

I Sverige lever fastlagen kvar framför allt i form av semlan. Fettisdagsbullen var från början en lyxrätt man unnade sig dagen innan den stora fastan tog vid, och namnet semla kommer enligt SO-rummet från latinets simila, finmalet vetemjöl. Dagen efter fettisdagen kommer alltid askonsdagen, och då börjar fastan på allvar.

Askonsdagen och stilla veckan

Fastan inleds på askonsdagen, och i många kyrkor firas en askonsdagsmässa. De som vill kan få ett kors av aska ritat i pannan. Askan påminner om att människan är skapad av jord och en dag ska återvända dit, en uppmaning att ta vara på livet och varje dag.

Den sista veckan av fastan kallas stilla veckan eller passionsveckan. Den inleds med palmsöndagen och rymmer skärtorsdagen och långfredagen, innan påsken till sist bryter ut. Då är fastan över och påskens glädje kan firas.

Är fastan ett krav?

Nej. Fastan är ingen regel och inget mått på hur troende eller duktig någon är. Inom kristen tro handlar Guds kärlek inte om prestation. Fastan är snarare ett erbjudande, ett slags träningsperiod för själen där man får öva sig i att leva lite långsammare och mer medvetet. Precis som när man börjar träna kan det kännas motigt i början, men många upplever att tankarna klarnar och att det blir lättare att se både sig själv och andra med nya ögon.

Vill du prova räcker det med ett litet, hållbart beslut. Många väljer en sak att avstå från och en sak att lägga till, och låter de 40 dagarna bli en mjuk inramning fram till påsk. För den som hellre vill mysa hemma under de gråa veckorna är ett par sköna mjukiskläder eller en påskpyjamas en enkel väg till lite extra lugn i vardagen.