Askonsdagen är fastans första dag och inleder den drygt sex veckor långa fastetiden fram till påsk. År 2026 infaller askonsdagen onsdagen den 18 februari, dagen efter fettisdagen. Namnet kommer från den gamla seden att prästen ritar ett kors av aska i pannan på gudstjänstdeltagarna, som en påminnelse om eftertanke, bot och bättring. Här går vi igenom vad dagen betyder, varför den firas och hur den hänger ihop med resten av påskens helger.
Askonsdagen (på latin dies cinerum, askans dag) är en kristen helgdag som markerar starten på fastan. Den infaller alltid på en onsdag, närmare bestämt onsdagen efter fettisdagen, och dagen kan flytta sig flera veckor på kalendern eftersom påsken är en rörlig högtid. Tidigast kan askonsdagen infalla den 4 februari och senast den 10 mars.
I Svenska kyrkan har dagen temat Bön och fasta. Den firas med en askonsdagsmässa, en gudstjänst med nattvard, där den som vill kan ta emot ett askkors i pannan. När prästen ritar korset sägs orden ”Kom ihåg, o människa, att du är stoft och att du åter skall bli till stoft.” Korset symboliserar både människans dödlighet och Jesus vandring mot korset, från död till nytt liv. Du kan läsa mer om dagens bakgrund hos Institutet för språk och folkminnen.
Askonsdagen inleder den 40 dagar långa fastan, en förberedelsetid inför påsk. Antalet 40 är inte slumpmässigt utan en påminnelse om de fyrtio dagar som Jesus enligt evangelierna fastade i öknen. I kristendomens första århundraden var fastan bara två eller tre dagar lång, men under 300-talet utökades den till sin nuvarande längd.
Själva namnet går tillbaka till en medeltida sed där man strödde aska över sitt huvud för att ödmjukt visa att man ångrade sina synder och var redo för botgöring. Seden att strö aska över sig är ännu äldre än så och finns beskriven redan i Daniels bok i Gamla testamentet. De som besökte gudstjänsten den här dagen fick ett korstecken av aska i pannan ritat av prästen, en tradition som lever kvar i många kyrkor än idag.
Mysigt under fastan
Påskpyjamas Dam
En skön och vårig pyjamas som passar perfekt för lugna kvällar hemma under fastans veckor inför påsk.
Räknar man från askonsdagen fram till påskafton blir det 46 dagar, men fastan brukar ändå beskrivas som fyrtiodagarsfasta. Förklaringen är att man förr inte ansåg det lämpligt att fasta på söndagar. Drar man bort de sex söndagar som ryms i perioden landar man på just 40 fastedagar. Under den här tiden betonas eftertanke, bön och stillhet, och i modern tid har fastan också blivit en period för insamlingar till förmån för människor i nöd världen över.
Eftersom påsken är rörlig flyttar sig askonsdagen från år till år. De närmaste åren infaller den 18 februari 2026, 10 februari 2027 och 1 mars 2028. Datumet räknas alltid ut bakåt från påskdagen: askonsdagen ligger 46 dagar före, vilket motsvarar 40 fastedagar plus de sex söndagarna däremellan.
För många handlar fastan idag mindre om sträng matavhållsamhet och mer om att varva ner. Det kan vara ett bra tillfälle att unna sig lugna kvällar hemma. Mysiga mjukiskläder och en skön påsktröja hör hemma i den lite stillsammare delen av påsken, långt innan själva påskhelgen drar igång.
Vill du ha något skönt och vårigt att ha på dig under fastan och påsken kan du ta en titt på vår kollektion med påskkläder med pyjamasar, tröjor och onesies för hela familjen.
Fettisdagen och askonsdagen, hur hänger de ihop?
Dagarna runt fastans början följer en tydlig ordning. Det börjar med fastlagssöndagen, följs av blåmåndagen och vita tisdagen, och kulminerar på fettisdagen, även kallad semmeldagen. Fettisdagen är den sista festdagen innan fastan, och det är då man traditionellt frossar i semlor innan den magrare tiden tar vid. Dagen efter, askonsdagen, är fastans allra första dag.
Med andra ord är fettisdagen och askonsdagen två sidor av samma övergång: en sista dag av fest, och så en första dag av eftertanke. Det är därför fettisdagen alltid infaller dagen före askonsdagen, oavsett vilket datum påsken hamnar på det aktuella året.
Är askonsdagen och dymmelonsdagen samma sak?
Nej, det är två olika dagar, men de blandas ofta ihop. Askonsdagen infaller i början av fastan, medan dymmelonsdagen är onsdagen i Stilla veckan, alltså dagen före skärtorsdagen och bara några dagar före påsk. I folklig tradition har ordet askonsdagen felaktigt kommit att användas även om dymmelonsdagen, men kyrkligt sett ligger det hela 46 dagar mellan dem.
Vill du ha koll på begreppen kan du läsa mer i uppslagsverket Wikipedia. Kort sagt: askonsdagen öppnar fastan, dymmelonsdagen avslutar den när påsken närmar sig.
Askonsdagen i Sverige
Askonsdagen togs bort som helgdag i Sverige under reformationen på 1500-talet och var länge frånvarande i den svenska kalendern. I Svenska kyrkan återinfördes dagen formellt i evangelieboken 1983, även om många församlingar i praktiken hade börjat fira den igen redan kring mitten av 1900-talet. Idag är det framför allt i kyrkans regi som askonsdagen uppmärksammas, medan den för många svenskar mest är en markör för att påsken börjar närma sig.
Oavsett om du firar dagen i kyrkan eller bara noterar att fastan dragit igång är askonsdagen startskottet för den långsamma upptakten mot påskhelgen. Och när påsken väl är här finns det gott om gula onesies och annat festligt att klä upp sig i.
Askonsdagen i korthet
Askonsdagen 2026 infaller onsdagen den 18 februari, dagen efter fettisdagen.
Dagen kan tidigast infalla 4 februari och senast 10 mars eftersom påsken är rörlig.
Fastan varar 40 fastedagar, men det är 46 dagar från askonsdagen till påskafton.
De 40 dagarna påminner om de fyrtio dagar Jesus fastade i öknen.
Askonsdagen återinfördes formellt i Svenska kyrkans evangeliebok 1983.
Det skiljer 46 dagar mellan askonsdagen och dymmelonsdagen, som ofta blandas ihop.
Vanliga frågor om Askonsdagen 2026: betydelse, datum och fasta
Askonsdagen är fastans första dag och inleder den drygt sex veckor långa fastetiden inför påsk. Namnet kommer från seden att prästen ritar ett kors av aska i pannan på gudstjänstdeltagarna som en påminnelse om eftertanke och botgöring.
År 2026 infaller askonsdagen onsdagen den 18 februari, dagen efter fettisdagen. Datumet flyttar sig varje år eftersom påsken är en rörlig högtid, och askonsdagen kan infalla tidigast den 4 februari och senast den 10 mars.
Nej. Askonsdagen infaller i början av fastan, medan dymmelonsdagen är onsdagen i Stilla veckan strax före påsk. I folklig tradition har de ibland blandats ihop, men kyrkligt ligger det 46 dagar mellan dagarna.
Från askonsdagen till påskafton är det 46 dagar, men fastan kallas ändå fyrtiodagarsfasta. Det beror på att man inte fastade på söndagar, så drar man bort de sex söndagarna landar man på 40 fastedagar.
Askonsdagen inleder den 40 dagar långa fastan, som påminner om de fyrtio dagar Jesus enligt evangelierna fastade i öknen. Dagen är en tid för bot, bön och eftertanke inför påsk.
Tisdagen före askonsdagen är fettisdagen, även kallad semmeldagen. Det är fastlagens sista festdag, då man traditionellt äter semlor innan fastan börjar dagen därpå.
